Ebba

OKEJ just nu så känner jag mig inte bra alls o då menar jag både psykiskt och fysiskt. För typ en månad sen så fick jag fruktansvärt ont i nedre delen av magen som en stark mensvärk. Detta fick jag 3 veckor innan ja skulle ha min mens vilket ja inte tycker är så normalt, smärtorna sträckte sig ut i ryggen o en dag kunde ja knappt gå och värktabletter hjälper inte ens. Efter min mens så försvann det och har nu haft ont i magen som ja brukar fast värre i över en vecka. Svidandekänsla, gasig,uppsvullen, mår illa osv. Och nu när det har börjat lägga sig lite så har ja fått den där "mensvärken" igen. Ska inte ha mens förens om 3 veckor. Så är det inte magen så är det äggstockarna, och detta tär jävligt mycket på mig. Är trött konstant sover efter skolan, idag har jag redan sovit 3 timmar efter skolan suck. Känner mig tom inombords, orkar knappt träffa folk och är inte på humör för fem fucking öre. Håller dessutom på att sluta röka, rökte 3 igår och idag 1 så det går framåt men det gör ju inte humöret så mycket bättre. 

 

Är ständigt orolig över vad det är för skit som jag har i kroppen och jag önskar att ja hade kunnat festa o ha kul som alla andra utan att behöva tänka på om ja dricker någon cider/öl för mkt så får ja lida i flera dag efteråt. Lika dant med kaffe jag älskar det o drack det innan men fick sluta för då fick ja också lida flera dagar efter med magen. 

Har hursomhelst fått en remiss till sjukhuset, ska göra ett uv för att se om ja ev har några cystor på äggstockarna eller magen. Hoppas att det inte är allvarligare än så, men så jäkla tröttsamt... 

Imon är jag iaf ledig och ska shoppa lite, tur att shopping gör mig glad :). Sen får jag tillbringa helgen med min pojkvän o andra goa folks. Nu ska jag kolla på lite serier sen nana  pussen<3

Jag orkar inte fortsätta med del 2 osv angående mina syskonbarn det blir för jobbigt för mig och jag väljer nog att inte skriva ut allt. Även om bloggen är lösenskyddad så vill jag inte hänga ut min familj. Visst jag seriöst hatade min syster då men man kan alltid ge folk en andra chans o hon är ju ändå min syster så jag stannar där. Även om jag ibland tycker det är skönt att prata om de ibland, då mina syskonbarn betyder sjukt mycket för mig. 

 

Men hur somhelst som jag kanske har nämnt så blev jag för 2 månader sen tsm med Oskar.. Jag lärde känna Oskar för ett år sedan. Det hade precis tagit slut mellan mig och mitt ex och som ni flesta kanske inte vet så sökte jag lyckan o kärleken i andra killar såfort mitt ex lämnade mig. Jag var så jävla trasig att jag mötte på killar som kanske inte var de bästa men som jag sedan inte blev lycklig med. Antingen var det killar som utnyttjade mig eller så var det killar som var föööör snälla. Oskar var fööör snäll och för lugn för mig då. Vi höll på i kanske två månader tills jag gick tillbaka till mitt ex igen. Jag sårade nog han ganska mycket då, mitt ex hade mig runt sitt långfinger hela tiden. Han visste att om han ville så kunde han få tillbaka mig hur lätt som helst. Under dessa 3 åren som detta höll på så var jag en helt annan människa.Jag har skärt mig själv, försökt tagit livet av mig, umgåts med väldigt fel folk, började röka, supit mig så full att jag gjort bort mig, träffat killar som jag sedan sårat pga mitt ex, varit deprimerad, haft panikångest, sömnsvårigheter. Ja gud vet allt, men efter att jag och O hade varit på g i 2 månader o jag gick tillbaka till mitt ex så var ja o mitt ex tsm i 7 månader kanske. Han och jag har ju iof aldrig gått ihop, men ändå så lämnade jag världens bästa människa bakom mig för att gå tillbaka till något som fick mig att må piss. Hur jävla dum kan man vara som människa egentligen, men jag var det. Efter ca 5 månader tsm igen så började jag må dåligt, det började med att jag var stressad över min livssituation. Prova att ha ett förhållande som ständigt består av bråk, ångest och oro i kroppen. Jag fick magsmärtor såkallat magkatarr, kunde inte äta i början , sov bort dagarna, kunde inte dricka, orkade inte umgås med folk och självklart så tärde det på förhållandet också. Detta tog på mitt psyke och mycket handlade om att jag inte orkade leva kvar i det förhållande jag var i då. Så jag för första gången i hela mitt liv lämnade honom och jag fällde inte en ända jäkla tår för honom, kalla mig iskall men under 3 års tid har jag spenderat så jävla mycket tårar på honom och denna gången höll jag mig iskall. 

Ganska direkt där efter så hängde ja med Tilda hela tiden och eftersom O är hennes kusin så umgicks vi. Som början såg jag O som endast en kompis men allt eftersom så började jag få känslor för honom och vi blev sedan tsm. O är det bästa som hänt mig har aldrig någonsin fått så mycket kärlek av en person innan, han är omtänksam, finns alltid där och börja inte tjafsa om skit saker. 

Jag trodde aldrig att jag skulle bli lycklig igen efter allt trasigt skit, jag är fortfarande trasig det finns saker sen förr som jag bär på idag. Men det är något som jag måste jobba på!

 

Jag älskar dig<3