Ebba

Idag var jag hos en kurator... vi pratade lite om hur jag kunde ändra mitt beetende och tänkande när det gäller magen. Det kändes bra att prata med någogn, det är dock jobbigt att man måste ta upp sitt ex i sånna sammanhang. För det var då allt började innan det tog slut mellan oss, vilket kan ha en bidragande orsak. Jag var ständigt orolig och mådde inte bra alls i den relationen... Frågor jag brukar få är: Finns det någon händelse i ditt liv som kan ha en bidragande orsak till magen? Jag har haft ett bra liv, men de 3 åren var väldigt stressigt,oroligt, jobbigt osv. Så JA och hur länge ska man vara skadad av detta? Självklart så behöver inte min IBS ha med denna händelse att göra. Men det var under den perioden de började och det var under den perioden jag föll in i en slags deprission. Jag börjar bli bättre o bättre rent psykiskt förmodligen för att jag har en sån underbar pojkvän som stöttar mig och vet vad jag behöver när jag mår skit.För det är skit ibland och det är okej att må skit, för hur skulle världen se ut annars? Om alla skulle vara glada hela tiden, och jag är inte ensam. Mottgångar är till för att lösas och jag tar mig igenom allt. 

 

Nu ligger jag i sängen, sommarlovet närmas och min kärlek tar studenten imorgon. Själv får jag vänta i ett år, ska spendera min sommar hos mina goa gamlingar som jag fått äran att jobba hos ibland sen November. Jag trivs inom mitt yrke, ett fint yrke med en kass lön. Vad är finare än att ta hand om människor som behöver oss i sin vardag? På boende, sjukhus, assistent m.m. 

 

En positiv sak är att min mentor tycker att jag har blivit mycket bättre i skolan sen i 1:an, i 1:an orkade jag ingenting visst jag hade hyfsat bra betyg men jag har ändå fått högre nu. Kanske för att jag inte mådde så bra i 1:an? 

Nu ska jag sluta skriva och försöka nana om en stund. Vi hörs när jag måste skriva av mig puss